Organ, n.:

  1. 1. organ i en kropp (= kroppens verktyg): måste uttryckas indirekt, t. ex. med pars corporis (= kroppsdel); membrum (rörelseorgan, lem, extremitet – membra, i. e. partes corporis, ut manus, crura, pedes, C.); sensus (sinnesorgan, o. för sinlig varseblifning, egentl. förnimmelse, varseblifning; jfr C. de Nat. D. II. § 140 ff. et sensibus et animo, 147; det är själen, som ser och hör, icke o-en animus et videt et audit, non eae partes, quae quasi fenestrae (nuntii, interpretes, ibdm; de Nat. D. II. 141) sunt animi (Tusc. I. 46); o. för fortplantning partes corporis ad procreandum aptae (de Nat. D. II. 128); ett vigtigt o. pars corporis ad vitam sustentandam, ad vitae incolumitatem maxime necessaria; kroppens inre o. viscera; vitalia.
  2. 2. i allm. det hvarmedels ngt verkar l. uttalar sig: per quod l. quem agit alqd, quo ministro, cujus operā fit, perficitur, enuntiatur alqd; vara, göra sig till o. för en mening sententiam enuntiare (ejus voce enuntiatur alqd; historia – qua voce alia nisi oratoris immortalitati commendatur?, C. de Or. II. § 36).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f