Måtta, f.:
- 1. = sätt, inskränkning: i så
måtto ita (ita utile est, si est necessarium;
ita veniam dare, ut – i så måtto tillstädja,
att –); i högsta måtto maxime (iratus).
- 2. = behörigt mått: modus; modestia,
moderatio (ss. egenskap hos person =
hofsamhet o. d.): med m. modo; m. i allt, all ting
med m. sit modus in rebus (Hor.); modus
adhibeatur in omni re (C.); ne quid
nimis (Ter.); iakttaga m. modum servare,
adhibere; modestia uti; utan m. sine
modo; sine modestia; öfver m-n nimis;
nimium; öfverskrida m-n (m-ns gräns) modum
transire (excedere, L., T.); komma ngn
väl till m. (i. e. pass) gratum esse,
opportune accidere, contingere alicui.
Kommentera