II. Lura:

  1. 1. intr.: lura, lura på ngt l. ngn subsidere et exspectare alqm; insidiari (alicui; tempori = på ngn, på tillfälle); imminere (fortunis, occasioni, in fortunas alicujus, in occasionem = på ngns förmögenhet, på tillfället; imminebat Nicanor Piraeeo, N.); aucupari alqd (Sullae tempora – obevakade ögonblick – aucupantur omnes, ut moliantur alqd, C.); captare (alqm, C.); inhiare alicui rei.
  2. 2. l. ut ngt af ngn: insidiando l. speculando assequi (ab alqo) alqd (C. de Or. I. 136); investigare, eruere alqd.
  3. 3. l. ngt af ngn, ifrån ngn: elicere alicui alqd (= lura, locka en hemlighet af ngn); dolis eripere, extorquere alicui alqd; fraudare alqm re.
  4. 4. l. ngn:
    1. a. absolut: fallere, ludere, decipere alqm.
    2. b. l. ngn på ngt: fraudare, defraudare alqm alqa re.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!