Lukta:
- 1. i subjektiv mening, l. på ngt, l.
ngt, l. till ngt: odorari (alqd – i eg. och
oeg. mening: canis projectum cibum o-ur;
o-ri et investigare); olfacere (l. på l. till
ngt – eg. och oeg.); odorem alicujus rei
percipere, trahere naribus, sentire; odore
tangi (nasum odore supinare, Hor.);
alicui subolet alqd (= ngn luktar till = får
nys om ngt).
- 2. i objektiv men.: l. af ngt,
l. ngt = hafva, sprida en lukt: olere,
redolere, intr. och tr., i eg. och oeg. mening:
bene, male olere = l. väl, illa; olere
crocum l. saffran, af saffran, hircum olere, C.;
olere malitiam, redolere doctrinam
puerilem l. illvilja, l. pedanteri l. af pedanteri;
quid redolet? hvaraf luktar det? – obolere
(alium lök, Pt.); foetere = l. illa;
fragrare = lukta väl, dofta; eget beröm l-r illa
deforme est de se ipsum praedicare (C.).