Karakter: (gr. χαρακτήρ prägel):
- 1. =
skriftecken: nota; litera; stora k-rer literae
majusculae.
- 2. = persons titel: appellatio;
nomen; titulus; tillägga ngn en k.
appellatione alqa ornare alqm.
- 3. =
beskaffenhet i allm.: habitus; natura; ratio; en
tids k. temporum ratio, natura, mores (med
tanken på personerna).
- 4. stilens,
framställningens (allmänne) k.: habitus, forma,
figura, habitus et quasi color orationis
(C. de Or. III. § 199); character (C. Or.
134).
- 5. en persons, ett folks k.:
- a. i allm.,
i abstr. men.: mores; (mos
Lacedaemoniorum = nationalkarakter, -ande, C. de Off.
I. § 64); (natura är mera lynne, blott
naturlig art, under det i karakter, mores,
äfven ingår momentet af sedlig sjelfbestämmelse;
ingenium, dels i allm. naturlig utrustning,
dels särskildt hufvud, intellektuel begåfning;
indoles är anlag, frö till ngt, ”gry”); fast,
stark k. morum gravitas, constantia; god,
oförvitlig k. morum probitas, sanctitas,
integritas; human k. mores facillimi; lös,
dålig k. morum levitas, improbitas; det
ligger i hans k. illius proprium est; skildra
ngns (lif och) k. mores alicujus exprimere,
describere, morum imaginem proponere,
effingere; (aetatis cujusque mores notare,
Hor.).
- b. i typisk, konkret mening (k. på
scenen l. öfver hufvud i en skildring):
persona; skapa en k. personam novam
formare; konseqvent skildra, hålla den uppe
personam sibi similem, constantem servare;
en dygdig, lastbar k. persona proba,
vitiosa; parasitens, storskrytarens k. persona
parasiti, militis gloriosi.
- c. pregnant (mest
om person) = fast k., k-ns fasthet och
likstämmighet: ega k. (gravem) virum esse, sibi
constare in perpetuitate vitae; sakna k.
levem et inconstantem esse; sibi non
constare; han är en k. vir gravis et constans
est.
|
|
|
|
Kommentera