För, adv.:
- 1. i eg., eftertrycklig betydelse:
nimis; nimium (n. loquax, C.); för mycken
nimius; nimis magnus, nimis multus;
använda för mycken möda på ngt nimium
laboris l. nimis magnum laborem ponere
in alqa re; iakttaga för mycken försigtighet
nimia l. nimis magna cautione uti; för
mycket nimis; nimium (båda ss. nomen och
ss. adverb); nimis multum; (plus justo,
plus satis; ultra quam satis est, Hor.);
något, litet för mycket uttryckes ofta med blott
adjektiv i komparativ, stundom med tillägg
af paulo, t. ex. (paulo) loquacior ngt för
pratsam; för stor (till l. för) att major quam
ut l. quam qui, t. ex. för god att kastas
bort, för liten att väcka afund melior quam
qui projici debeat, minor quam ut
cujusquam moveat invidiam l. quam cui
invideatur; för stor, för god till ngn major
quam pro mensura l. magnitudine, melior
quam pro dignitate alicujus; (äfven i
fråga om mått med blott abl. comparationis:
calceus olim si pede major erit,
subvertet, si minor, uret, Hor.); för god qvinna
till sådan man uxor haud tali digna
marito, indigna tali marito, digna meliore
marito (dignus, cui pater haud
Mezentius esset, Vg. Aen. VII. 654); icke för
mycket! (= lagom i allt) ne quid nimis
(Ter.); göra för mycket af en person nimium
tribuere alicui; pluris, quam par est,
facere, nimis diligere, laudare, amplecti
alqm; göra för mycket af en sak rem,
magnitudinem rei in majus celebrare, augere
(öfverdrifva en saks betydelse); in alqa re
multum, nimium esse (C. de Or. II. § 17);
tragoedias agere in nugis (ibdm § 205);
fluctus excitare in simpulo (C.); nimium
operae studiique conferre in rem.
- 2. i
sin svagare betydelse = särdeles, synnerligen,
just: nimis; admodum; du är allt för god
nimis benignus es; det var för roligt att
se dig här quam me juvat te videre!; icke
för roligt non nimis, non admodum
jucundum; non jucundissimum.
|
|
|
|
Kommentera