Döfva:
- 1. = göra döf, eg. och oeg.:
exsurdare alqm; auditu, audiendi sensu
privare alqm; obtundere alqm, aures
alicujus.
- 2. = betaga öronens och
förståndets bruk, försätta i dvala genom ett
plötsligt slag, buller, förskräckelse o. s. v.:
attonare i synn. i part. pret. attonitus (a.
formidine, mens attonita); stupefacere,
obstupefacere (tonitru, metu, rei novitate);
turbare, perturbare alqm; sopire
(vulnere, ictu).
- 3. d. smärtan, d. samvetets
röst o. s. v.: sedare, mitigare, lenire
dolorem, morsus conscientiae (retundere);
musiken d-r smärtan cantus fallit dolores
(studium fallit laborem, Hor.; curas vino
f., Ov.; ad strepitum citharae cessatum
ducere curas, Hor.).
Kommentera