Dålig:

  1. 1. i allm. ej sådan, som den borde vara; klen, svag, usel, simpel, ringa, falsk, otjenlig o. s. v.: malus; (improbus, Pt.); infirmus (svag); tenuis (klen); hebes (slö); levis (obetydlig, opålitlig); vilis (simpel); iniquus, incommodus (ogynsam, otjenlig); pravus (förvänd); corruptus, vitiosus (skämd, felaktig); miser (usel); icke d. haud malus, non contemnendus, satis bonus:
    1. a. af naturen dålig (fysiskt l. psykiskt): d. helsa mala, infirma, misera, incommoda valetudo; d-a ögon infirmi, hebetes oculi; d-t bröst infirma latera; d-a ben infirmi pedes; d. mage venter infirmus, alvus difficilis; d-t hull corpus tenue; macies; d-t blod sanguis corruptus, vitiosus; d-t lynne difficilis, morosa natura; stomachus; vara vid d-t lynne stomachosum esse; stomachari (blifva vid –); d-t hufvud tardum ingenium; d-t minne hebes memoria; d. (= kraftlös) mat (victus), cibus tenuis, jejunus, aridus; d-t vin vinum vile (simpelt, i motsats till nobile); vappa; vinum fugiens (förlegadt, skämdt); d. jord ager sterilis; sŏlum exile, macrum; d-t väder mala (foeda) tempestas; d. luft āer, caelum pestilens; d-a ångor, dunster vapores, aurae pestilentes; d. vara merx improba (Pt.), mala.
    2. b. om konstens produkter o. s. v. = dåligt gjord l. af tiden m. m. blifven dålig: d. väg via male strata, munita; d-t hus domus male aedificata; ruinosa, vetustate collapsa; d-t arbete opus male factum, vitiosum, mendosum; d. mat male coctus cibus; d-e verser mala carmina; mali, inepti, insulsi, male facti versus; d-t råd malum, stultum consilium; d. bok liber malus, indoctus; d. uppfostran mala, prava, perversa educatio; d. qvickhet, d-t skämt absurde, insulse dictum; sales frigidi; d-t mynt numi leves, adulterini.
    3. c. ss. epitet till personligt appellativ = oduglig, oskicklig, felaktig i ngt hänseende: d. regent, fältherre malus rex, malus imperator; civitatis regendae, belli gerendi imperitus; d. soldat miles malus, ignavus, inutilis; d. karl (i motsats till dugtig, kraftfull): vir ignavus, infirmus, imbellis; d. vän malus, inutilis, levis amicus; d. hushållare paterfamilias indiligens; in re familiari tuenda negligens; d. räknekarl ratiocinandi imperitus; d. fäktare in armorum usu rudis; d. talare orator malus, vitiosus; dicendi insuetus, imperitus (ovan vid att tala); d. poet malus, ineptus, vitiosus poēta; expers poēticae (facultatis); icke d. lärare non contemnendus, non spernendus, non poenitendus magister.
    4. d. = sjuk, svag: aeger, aegrotus, infirmus (mots. dugtig, frisk): han är d. infirma valetudine est; han är mycket d. in exigua spe vitam trahit.
    5. e. = mager, klen: macer, tenuis.
    6. f. om förhållanden, saker i allm. =
      1. α. svår, ofördelaktig, ogynsam, obehaglig: iniquus, tristis: d-a tider iniqua, aspera tempora; d-t tecken, förebud triste, malum, signum, omen; d. underrättelse tristis nuntius, malus n.; d. lycka adversa res, fortuna; d-a utsigter spes tenuis, dubia, aspera; hafva d-a utsigter in rebus dubiis versari; d. affär negotium damnosum, infructuosum; hafva d-a affärer domesticis difficultatibus laborare; d-t yrke artificium, quaestus infructuosus; studium inutile (Ov.); d-t rykte mala fama l. existimatio; hafva d-t rykte male audire; infamiā flagrare; d-a omständigheter tenuis fortuna; vara i d-a omständigheter egere.
      2. β. = otillräcklig, oduglig: d. vara merx mala, improba; d. mat cibus incommodus; d. kredit levis fides; d. inkomst, d. lön fructus tenuis; parva, exigua merces; d. ursäkt levis, vana, inanis excusatio; d. tröst vanum, inane solatium; d-t stöd leve, infirmum adminiculum; d-a kunskaper (exigua scientia); bonarum artium inscientia, jejunitas; han har d-a kunskaper non satis eruditus, doctus est; mediocriter l. parum a doctrina est instructus.
  2. 2. moraliskt dålig, klandervärd: malus, improbus, turpis, vitiosus, pravus, nequam; perfidus, levis: d. afsigt malum consilium; d-a konster, medel malae artes; d. menniska homo improbus, male moratus, nequam; d-a vanor malae consuetudines; d-a seder, d-t uppförande mali, corrupti mores; d-t exempel malum, pessimum, pravum exemplum; d. lära mala, improba ratio, praecepta; d-t lefnadssätt vita turpis, vitiosa, vitiis inquinata, foeda; d. karakter vanum, leve ingenium; perfidia; d-t umgänge improbi homines; improborum, turpium hominum usus, familiaritas; d-t samhälle civitas male morata, corrupta; komma i d-t umgänge, sällskap improborum hominum usu et familiaritate implicari.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!