Lewis & Short

2. suāsus, ūs, m. [suadeo], an advising, persuading (ante- and post-class.): ob meum suasum, Ter. Phorm. 5, 1, 3: per vim, vel per suasum, Dig. 9, 2, 9: jussu et increpitu ea expellens, non suasu, Tert. adv. Marc. 4, 8 (but not Plaut. Pers. 4, 4, 48; v. Ritschl ad loc.).