Hvar, pronomen:
- 1. = hvar enda, en hvar
(alla): omnis, quilibet; quivis; nemo – non;
unus quisque; h. dag omni die; quotidie;
h. man omnis, omnes; det är i hvars mans
mun in omnium ore est; en h. kan icke bli
en genius ex quovis ligno non fit
Mercurius; h. och en vet väl quis nesciat l.
ignoret?; blifva för h. dag bättre in dies
meliorem fieri.
- 2. = h. för sig,
hvardera, hvar särskild (– i distributivt
sammanhang, der predikatet icke på samma sätt l. med
samma objekt utsäges om de olika subjekt, som
med hvar betecknas): quisque; pro se
quisque; uterque (om två); – singuli; gifva h.
man sitt suum cuique tribuere; många
menniskor af hvarje stånd multi cujusque
ordinis homines (multi omnium ordinum
homines skulle gifva den mening, att hela
antalet af menniskor vore stort och att alla
ordines vore – med stort eller litet antal
hvardera – deruti representerade); h-t års inkomst
reditus cujusque anni; hvars och ens eget
förhållande bestämmer hans lycka sui cuique
mores fingunt fortunam hominibus; de
fingo aftåga med ett klädesplagg h. cum
singulis vestimentis (singuli) dimissi sunt;
h. tredje tertius quisque; h. om annan (h.
om ann) in vicem; – på grund af den
distributiva (icke kollektiva) betydelsen hos quisque
måste detta ord ofta sättas i bisatsen af en
period, under det svenskans hvar, hvar
och en står i motsvarande hufvudsats: h.
och en hatar den han fruktar quem sibi
quisque timet, quamquam est intactus, et
odit (defendat, quod quisque velit o. d.); –
de gingo h. åt sitt håll alii alio abiere.
- 3. tillsammans med relativ, l. sjelft = hvar
och en som: quisquis; h. gång som quoties;
quotiescunque.
|
|
|
|
Kommentera