Anvisa: a. ngn ngt att taga, bruka, göra:
- a. eg. (pekande anvisa): monstrare,
commonstrare (alicui sedem, viam).
- b. i
allm. = tilldela, bestämma ngt åt ngn:
assignare (agros colonis, jordlotter åt
nybyggare; equos publicos unde alerent,
equitibus assignatae viduae – lemnades
anvisning på; munus alicui a Deo
assignatum); dare, tribuere (suum cuique locum,
munus; his ad Murciae datae sedes, L.);
a. ngn ngt att göra alicui aliquid
faciendum, quod faciat, tribuere; a. åt hvart
och ett sin plats suo quaeque loco
disponere; a. penningar för ett ändamål
pecuniam ad rem perficiendam assignare,
perscribere; (jfr Anvisning).
- c. = råda,
anvisa ngn hvad han skall göra: monstrare;
monere; praecipere.