Hel, adj.:

  1. 1. i motsats till söndrig, hålig, ihålig, skadad:
    1. a. egentligt: integer (non tibi sunt – integra lintea, Hor.); incolumis, salvus (oskadd, väl behållen l. bevarad); solidus (= solid, massiv, i mots. till ihålig – s. columna aurea); hela kläder vestes integrae (non scissae); bandet är (håller) helt vinculum (etiam) irruptum est; det finnes ej helt emellan såren vulnus vulneri continuatur.
    2. b. i oeg. men.: det är icke helt med saken nescio quid vitii subest.
  2. 2. hel (och hållen) = fullständig, full (i mots. till ofullständig, half o. dyl.):
    1. a. i allm.: totus, omnis; universus (vanl. i uttrycklig motsats till delar l. enskilde – aequabilitas quum universae vitae tum singularum actionum, C.); cunctus (blott med sakliga, vanl. kollektiva, substantiv, t. ex. hela Grekland cuncta Graecia); plenus (full, fulltalig – plenus annus, plena legio ett helt år, en h. legion); solidus (s. annus, L. I. 19. 6); hele dagen, hele staden totus dies, tota urbs; hela folket totus, omnis, universus populus; i hela sitt lif in omni vita (C. de Off. I. § 90); totā vitā (C. de Or. III. § 88); in omni aetate (C. de Sen. § 9); in perpetua vita (oafbrutet hela sitt lif igenom), in vitae perpetuitate; icke sällan kan vid ord af qvantitativ betydelse hel lemnas oöfversatt: han offrade hela sitt lif åt det studiet in eo studio aetatem consumpsit (C. de Or. I. § 2; in eo studio videmus ingeniosissimorum hominum aetates esse consumptas, C. de Or. I. § 219: – – – totas aetates videmus esse contritas); han dröjde der ett helt år annum ibi moratus est; ett helt haf af svårigheter immensum l. magnum mare negotiorum; maxima moles molestiarum; (est unus dies – bene actus peccanti immortalitati – en hel evighet – anteponendus, C.).
    2. b. vara en hel karl, en hel mästare, en hel filosof (= riktig, fullkomlig): plane virum (C.) esse; perfectum, summum quendam artificem, in philosophia perfectum esse.
    3. c. en hel mängd, hop (= ganska stor mängd o. dyl.): satis magna, maxima multitudo.
    4. d. ss. substantiv i neutrum:
      1. α. ett (ngt) helt: unum quasi corpus; bilda, utgöra ett helt för sig per se ipsum expletum, completum esse, in unum exitum spectare; sammanfatta till ett helt, göra ett helt af ngt in unum conferre, complecti; i vetandet sammanfatta till ett helt scientiā comprehendere (C. de Or. I. § 108); göra ett helt af ngt res dissipatas et dispersas ratione quadam constringere et concludere (jfr C. de Or. I. § 187, 188); jag fick ej ngt helt deraf non potui verba dispersa quid sibi vellent intelligere l. scientiā comprehendere, complecti.
      2. β. det hela: summa, corpus, totum (i motsats till delar), genus (slaget i motsats till arter l. de enskilde) l. vanligast med adj. summus, universus, totus, omnis såsom attribut (till det substantiv, hvars helhet antydes), t. ex. anförare för det hela summae rei l. universi exercitus imperator; det gäller det helas (hele statens) välfärd summa agitur respublica, res summa l. res publica agitur (salus agitur publica l. reipublicae); en statsman skall se på det helas bästa qui reipublicae praefuturi sunt, – totum corpus reipublicae curent, ne, dum partem alqam tuentur, reliquas deserant (C. de Off. I. 85); infelix operis summā (i det hela af konstverket), quia ponere totum nesciet (Hor. Ep. II. 3. 35); fara för det hela summum periculum, universae rei periculum l. discrimen; stå i spetsen för det hela summae rei l. rerum praeesse.
      3. γ. i det hela, på det hela taget (i det stora och hela): omnino, in summa (C.), universo genere; in commune (T.); han är på det hela taget en ngt torr författare toto l. universo genere exilior, strigosior est (C. Brut. § 64); på det hela taget är jag ej missnöjd med sakens utgång omnino hunc rerum exitum non inique fero.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!