Gåfva:
- 1. (af menniska): donum, munus;
liten g. munusculum; gifva, skicka ngn en
g. donum, munus dare alicui, mittere
alicui; taga emot g-r (= mutor) dona (et
munera) accipere; g. till tempel donum,
donarium; g. till soldater (under kejsartiden)
donum, donativum.
- 2. oeg.:
- a. i allm.:
Guds, naturens, lyckans g-r dona naturae,
fortunae, Dei (deorum); förnuftet är Guds
bästa g. ratione nihil a Deo melius
accepimus l. habemus; utrustad med naturens
g-r naturae muneribus ornatus (C. de Or.
I. § 115); här äro Guds g-r hic vero beata
copia est.
- b. särskildt = förmåga,
skicklighet, talang: facultas ingenii; (dos
ingenii, Ct.); g. att tala facultas (virtus, vis)
dicendi; det är hans g. hoc illi a natura
datum est; hac ille arte valet (plurimum);
g-na äro mångahanda aliis alia a natura
data sunt (de Off. I. § 114); sua cuique a
natura data sunt; en man af stora g-r magni
ingenii vir, magno ingenio praeditus vir;
omnibus naturae praesidiis ornatus (C. de
Or. I. § 38); en man med små g-r homo
mediocriter a natura instructus; han har
den g-n att vinna menniskor hoc illi a
natura datum est, ut homines sibi possit
conciliare; han har en ovanlig g. att tala
ad dicendum mirifice aptus, aptissimus
(naturā) est.
|
|
|
|
Kommentera