Anseende:
- 1. = det att vara (vanl. väl)
ansedd l. det sätt, hvarpå ngn är ansedd:
existimatio, fama (= moraliskt a.; frejd;
tueri häfda –; bona); auctoritas (på
andliga företräden l. på år och samhällsställning
grundad auktoritet – philosophi, senatus,
senis); gratia (personligt inflytande hos ngn);
nobilitas; magnum nomen, magna fama
= berömdt namn, stort rykte; – splendor,
amplitudo = blott yttre a. (på grund af
social ställning), glans; stå i a., hafva,
åtnjuta a. esse summa auctoritate; florere
(laude probitatis för redlighet; praeter
ceteros; aliqua re; in arte aliqua; maxime,
magnopere. – jfr C. de Am. § 4, de Or.
III. § 7; N. Milt. 1. 1); valere
auctoritate, gratia apud alqm; bröderne Catulus
åtnjöto stort a. för ett rent språk bene
loquendi de Catulis magna opinio, C.; de
åtnjuta a. för redlighet, dygd, oegennytta
eorum virtus – – probatur, C. Am. § 19; – gifva
sig a. af att vara lärd docti viri speciem
prae se ferre, velle doctum se videri; få
a. af speciem gerere sapientis (C. de Off.
III. § 16); – ringa a. parva, levis
auctoritas; ignobilitas; tenuitas.
- 2. =
betraktande, hänsigt:
- a. i uttrycket: anseende till
personen respectus hominum; ambitio;
lagen har intet a. till personen non ex
personis (sed ex genere quaestionis)
pendent (jura), causae, C.; när Gud är intet
a. till personen apud Deum personarum
dignitas discrimen non facit; (Deus
omnibus communis est).
- b. i uttrycket: i
anseende till, hvilket i latinet återgifves med
propter, prae (Catulum omnes diligimus
propter ejus eximiam suavitatem; prae
tempestatis iniquitate iter facere non
poterat); märk äfven dessa vändningar: man
förlät honom i a. till hans ungdom ejus
aetati venia data est; man förlät honom i a.
till hans faders förtjenster patris meritis
condonatus est; beundra ngn i a. till hans
(för hans) tapperhet admirari alicujus
fortitudinem; – äfven kan i anseende till, då
det är lika med i hänseende till, återgifvas
med blott ablativ (abl. respectus): den
förste i anseende till åldern aetate princeps.
|
|
|
|
Kommentera