Gammal:

  1. I. om lefvande varelser med afseende på deras naturliga lefnadsålder:
    1. 1. absolut, i motsats till ung, = ålderstigen: senex, anus, senior (= g. man, g. qvinna); grandis (major, maximus) natu, magno natu (aliquis), aetate provectus, gravis annis l. aetate (likaledes blott om personer); vetulus (equus; filia ”öfverblifven”); annosus (poet.); aetate (l. senio) confectus (homo, equus); de g-e senes; majores natu (de g-e bör man ära majores natu revereri decet); en g. narr senex delirus (C.); en g. förälskad narr senex amator, (vetus puer); blifva g. = hinna till ålderdomen ad senectutem pervenire; senectutem adipisci (senectutem ut adipiscantur optant omnes, omnes accusant adeptam, C. de Sen. § 4); senem fieri (speramus, volumus certe senes fieri, ibdm § 6); blifva g. = åldras senescere, consenescere; han blifver ej g. non perveniet ad senectutem; non vivet l. victurus est diu; han har blifvit mycket g. på de sista åren his proximis annis multum consenuit; på g-e dagar in senectute (C. de Sen. § 3; de Am. § 4. 7); vårda ngn, vara ngns stöd på hans g-e dagar alicujus senectutem tueri, alicujus senectuti subsidio esse; g. till sinnet, själen animo senex (C.).
    2. 2. relativt = stadd i en viss lefnadsålder: natus (t. ex. tres annos = tre år g.); äldre = major natu; ett år g. anniculus; två, tre, fyra år g. bimus, trimus, quadrimus; fem år g. quinquennis, quinque annos natus, quinque annorum; lika g. aequalis alicui l. alicujus; vara lika g. med ngn aequalem esse alicui; ejusdem aetatis esse; han är g. nog satis adulta l. matura aetate est; han är ej g. nog nondum satis adolevit aetas, (nondum satis aetate provectus est); han är ej g. nog till att blifva konsul nondum habet satis annorum, ut consul fieri possit, nondum aetate consulari est; jag är för g. till att leka major natu sum, quam quem (ut me) ludere deceat.
  2. II. i allm. i motsats till ny l. nu varande:
    1. a. vetus [= som länge varit till l. varit i ett tillstånd: vetus imperator, familiaritas, amicus – num quando amici novi veteribus sunt anteponendi, C. de Am. § 67; vinum v.; scriptores perfecti veteresque – viles atque novi; est vetus atque probus centum qui perficit annos, Hor. Ep. II. 1. 36 ff.; veteres = de gamle, den g-a tidens män (ss. de der lefde under g-a, oförändrade förhållanden); vetus respublica = det g-a statsskicket, republiken, t. ex. i Taciti språk]; vetustus (= som vunnit häfd l. har en historia; mos vetustus, vetusta gens, verbum vetustum o. s. v.; komp. vetustior, och äfven superl. vetustissimus motsvara till betydelsen positiven vetus); inveteratus (om saker = fastrotad, inbiten, ss. vitium, mos); g. och van veteranus; g. skälm veterator; obsoletus (= föråldrad, allt för g.); g-a kläder trita, obsoleta vestis; g-a hus aedificia ruinosa.
    2. b. antiquus, af ante = som var på l. är från en (längesen) förfluten tid (forntida) l. som har den förflutna tidens karakter = gammaldags (Alcidamas rhetor a.; verba a-a; antiquissimum genus e doctis poētarum est; oratio a-ior, de Or. III. 153; sermo a., a. fides; homo antiquae simplicitatis – af g-a verlden); priscus = urgammal, som tillhör ett folks första period – ett förstärkt antiquus [verba prisca (C. de Legg. II. § 10; de Or. III. § 153; jfr vetustum § 170; agricolae prisci]; den g-a tiden antiquitas; i g-a tider olim, antiquis temporibus; af gammalt antiquitus; jam pridem.
    3. c. blott = förut varande, förre: pristinus (ita in p-um statum res rediit); prior, superior (rex); han är ej mer den g-e non est, qualis erat.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f