Förnärma: (= förorätta, i synn. = kränka ngn, träda ngns heder för när) offendere, violare (justitiae partes sunt non violare homines, verecundiae non offendere, C. de Off. I. § 99 – det senare ordet motsvarar således närmast den specifiska betydelsen af förnärma); laedere, offendere existimationem alicujus; injuriā afficere alqm, injuriam afferre, inferre alicui; känna sig f-d dolere offensione (qua sibi videtur esse affectus), existimare (se esse), alqd esse violatum (C. de Am. § 66); känna sig f-d af ngt aegre ferre, moleste ferre alqd.