Förmögenhet:
- 1. i plur. (till
förmåga), om själens krafter l. olika
verksamhetsyttringar: facultates.
- 2. = ngns
egendom: alicujus res (oftast sing.), res
familiaris; facultas, oftare plur. facultates;
copiae; fortuna; bona (poet. vires); ofta =
betydlig f. divitiae, opes; (magnae
pecuniae l. facultates); hans f. är obetydlig ejus
facultates parvae sunt, res parva,
angusta est; en man utan f. homo pauper, sine
re; enskild f. res familiaris, domestica l.
-cae; hvar och en i mon af sin f. pro sua
quisque facultate (C. Tusc. I. § 108); pro
suis quisque facultatibus; ärfd,
förvärfvad f. res hereditaria, patrimonium (C.
de Off. II. § 54); res (labore, bene)
quaesita, parta; anförtro ngn sitt lif, sin f., sina
barn salutem, fortunas, liberos
committere alicui (C.); öka sin f. rem augere,
amplificare, exaggerare (l. c. I. § 92); sköta,
förvalta sin f. rem familiarem tueri,
administrare; komma till f., samla f. rem
augere; rem facere (Hor.); divitias parare,
colligere, congerere (Tib.); pecunias
magnas facere (N.); locupletari; ega f. rem
habere (non sunt in civitate duo milia
hominum, qui rem habeant, C.); opibus,
divitiis abundare, affluere; opibus valere;
förlora, förstöra sin f. rem (familiarem),
bona amittere, profundere, effundere;
bonis everti (mista); att vara nöjd är f. non
esse cupidum divitiae sunt (C.);
uppskattad f. census.
|
|
|