Förbehåll:
- 1. = att förbehålla sig ngt;
inskränkning i aftal l. löfte: exceptio; f. i
lagen legis exceptio; göra f. af ngt
excipere, recipere alqd; göra det f. att, att icke
excipere, ut, ne; cavere, ne; han sålde
huset med f. för sig af en bakbyggnad domum
vendidit excepto posticulo, recepto p.
(Pt.); tyst f. tacita exceptio; uttryckligt f.
nuncupata exceptio; utan f. sine
exceptione; simpliciter; i vänskap skall råda en
fullkomlig gemensamhet utan alla f. in
amicitia sit omnium rerum sine ulla
exceptione communitas (C.); med f. för annan
mans rätt excepto, ne alteri fraudi sit l.
si quid alteri debetur; med f. af senatens
rätt salva auctoritate senatus l. jure
senatus; ita pacisci, ut res ad arbitrium
senatus rejiceretur, ut arbitrio senatus
relinqueretur.
- 2. = vilkor, beting i
allmänhet: condicio; pactum; pactio; lex;
med det f. ea lege l. condicione; jag
omtalade det för honom med det uttryckliga f.,
att han ej fick säga det för ngn ea lege l.
ita rem illi enuntiavi, ut ne cui narraret
(quum narrarem, nominatim stipulatus
sum, ne cui enuntiaret); jag fästade vid
mitt löfte det f., att ej ngn annan skulle
sedan uppträda med samma fordran (in
pollicendo) cavebam, amplius eo nomine
neminem, cujus petitio esset, petiturum (C.
Brut. § 18); jag lofvade – med det f., att
han ej skulle hafva talat om det för ngn ita
promisi me ad diem tricesimum
soluturum esse, si ille nemini rem enuntiasset.
- 3. = förbehållsamhet: iakttaga f. reticere
alqd; utan f. omtala allt omnia
simpliciter, aperte enuntiare; nihil reticere,
celare, dissimulare.
|
|
|
|
Kommentera