Föda, f.:

  1. 1. menniskors (= mat och dryck, kroppens uppehälle och nödtorft): victus; cibus (et potus); alimenta; esca; tarflig, riklig f. tenuis, copiosus victus; taga, intaga f. cibum capere, adhibere, sumere; smälta f-n cibum concoquere; tugga f-n cibum conficere; förtjena sin f. victum quaerere; vitam tolerare alqa re; bestå ngn f-n victum dare, suppeditare alicui; icke hafva mer än f-n för sitt arbete labore nihil praeter victum quotidianum quaerere, mereri; hafva sin rikliga f. ea, quae ad victum pertinent, cumulata habere; knappt kunna skaffa sig f-n aegre, vix vitam tolerare.
  2. 2. djurens: pabulum; pastus; söka sin f. pasci; naturen har danat djuren lutande att i sådan ställning intaga sin f. natura bestias ad pastum abjecit.
  3. 3. bildligt: själaföda, själens f. alimentum ingenii.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!