Föda, f.:
- 1. menniskors (= mat och dryck,
kroppens uppehälle och nödtorft): victus;
cibus (et potus); alimenta; esca; tarflig,
riklig f. tenuis, copiosus victus; taga, intaga
f. cibum capere, adhibere, sumere; smälta
f-n cibum concoquere; tugga f-n cibum
conficere; förtjena sin f. victum quaerere;
vitam tolerare alqa re; bestå ngn f-n
victum dare, suppeditare alicui; icke hafva
mer än f-n för sitt arbete labore nihil
praeter victum quotidianum quaerere, mereri;
hafva sin rikliga f. ea, quae ad victum
pertinent, cumulata habere; knappt kunna skaffa
sig f-n aegre, vix vitam tolerare.
- 2.
djurens: pabulum; pastus; söka sin f. pasci;
naturen har danat djuren lutande att i sådan
ställning intaga sin f. natura bestias ad
pastum abjecit.
- 3. bildligt: själaföda,
själens f. alimentum ingenii.