Frid: (eg. samma ord som Fred, men i formen frid nästan blott brukadt om sinnets, själens fred): pax (animi); sedatio (animi, perturbationum animi); tranquillitas (mentis; animi, id est placida et tranquilla constantia, C.; quies et t., C. de Fin. I. § 46); hafva f. i hjertat pacem animi servare; icke hafva f. (i sina ben) i sitt samvete angoribus conscientiae cruciari, agitari; de ogudaktige hafva ingen f. semper inquieta est improborum vita (temeritas et libido animos semper sollicitant turbulentaeque sunt); störa ngns f. quietae vitae statum perturbare (de Fin. I. § 51. 50); skänka ngn f. pacem menti alicujus afferre; frid med dig = (far väl) vale; fara hädan i f. placide, (aequo animo) mori; acquiescere; (in mediis vitae laboribus obdormiscere, C. Tusc. I. § 117); hvila i f. requiescere in pace, depositum esse in pace (på kristna inskrifter från det gamla Rom).