Frestelse:

  1. a. en persons: sollicitatio (= frestande).
  2. b. = saker, tillfällen, som locka, reta: illecebra, vanl. plur. illecebrae; corruptela; råka i f. sollicitari, pellici (ad fraudem, ad vitia); f-n är stor magna est illecebra (causa peccandi, C. de Fin. I. § 53; temptandi); fly f-r vitiorum illecebras, blandimenta fugere, vitare; f-n var för stor, han dukade under för f-n illecebris voluptatum, cupiditati resistere non potuit; culpae, cupiditati succubuit; abstinere, sibi temperare non poterat, quin –.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!