Framtid:
- 1. i allm.: tempus futurum,
tempus posterum; posteritas; res
futurae; futura (n. pl.); (aetas postera, Hor.);
all f. omnes anni consequentes (C. de Sen.
§ 19), omne consequens tempus;
aeternitas; tempus sempiternum (si
barbarorum est in diem vivere, nostra consilia
sempiternum tempus spectare debent, C.
de Or. II. § 169); för f-n in posterum
(amicitia bonā spe praelucet in posterum,
C. de Am. § 23); posthac; postea; för all
f. in omne tempus; till senaste f. ad
ultimum tempus posteritatis; blick in i f-n
posteritatis prudentia (C. de Sen. § 78);
hafva en djup blick, se långt in i f-n futura,
posteritatem, futuros casus reipublicae
(statens f.) longe prospicere (C. de Am. §
40, de Sen. 81. 82); sluta från det
förflutna till f-n ex praeteritis rebus de futuris
conjicere; quid sit futurum, canere ut
vatem; lefva för f-n posteritati servire
(aeterna moliri, C.; alteri seculo serere);
lefva i f-n futura praecipere; f-n är oviss
quid sit futurum, qualis futura sit
consequens vita, incertum est; sitt hopp på
oviss f. grunda in rebus futuris et
incertis (in fortunae temeritate) spem ponere
l. collocare; f-n är icke vår posteritas ad
nos non pertinet, (fortuna in nostra
manu non est); dyster, oviss, mörk f. aspera,
dubia spes; ljus f. laeta spes vivendi,
consequentis vitae; han har ingen f. non est,
quod speret; spes amplificandae fortunae
illi nulla est.
- 2. i personlig mening =
efterverlden, de efterkommande: posteri,
posteritas; f-ns minne posteritatis memoria;
lefva i f-ns minne famā et memoriā
posteritatis immortalem esse, florere; (ejus
virtus etiam posteris clara et insignis
erit, C. de Am. § 103); famae
immortalitatem consequi; det bor oveld uppå
framtids tunga posteritas de omnibus rebus
integre et incorrupte judicat.
|
|
|