Flyga:
- 1. eg. om vingade varelser: volare
(per āera vehi, poet.); f. högt alte,
sublime volare; f. bort avolare; f. förbi
praetervolare; f. före praevolare, antevolare;
f. ned devolare; f. hit och dit volitare
(passim ac libere), (C. de Or. II. § 23); f. upp
evolare (exterritum), in āera se tollere
pennis; lära att f. discere primos nisus in
āere.
- 2. om ting, som föras i luften af
vinden l. annan kraft: volare; ferri per
āera; pluma, sagitta volat; faces et saxa
volant (Vg.); fanan, manteln f-r vento
agitatur.
- 3. i allm. om hastig rörelse i
rummet (syn. fara, rusa): volare; (om döda ting)
ferri (incitato cursu); skeppet f-r navis
volat, fugit ocior sagittā (Vg. Aen. V. 219.
243); volare, non iter facere (flyga och ej
färdas, C.); f. till ngn, till ett ställe
advolare (Romam, ad equites consul); f. på
(fara på) ngn involare in alqm; f. fram
till ngn l. till ett ställe provolare ad alqm,
alqo; f. i famnen på ngn volare, ruere in
amplexum alicujus; f. upp från sin plats
consternari e sede sua; f. i flintor
dirumpi; displodi.
- 4. om andra subjekt, ss.
ögon, tankar, rykte, personers verksamhet m. m.:
volare, volitare; blickarne f. omkring, öfver
en rymd oculi perlustrant, lustrant
omnia; oculis lustrare, percurrere (låta sina
blickar f. öfver); hans tankar f. hit och dit
distrahitur in cogitando animus; animum
nunc huc celerem, nunc dividit illuc;
partes animum versabat in omnes; in curas
animo diducitur omnes (Vg. Aen. IV. 285.
630; V. 720; jfr VIII. 20); animo lustrat
omnia; ryktet f-r fama volat (Vg.); åren f.
volat aetas (C.); labuntur anni (fugaces);
f. högt, i allm.: alte volare; alte spectare
(C. Tusc. I. § 82); hans tal flög så högt sic
evolavit oratio (C. de Or. I. § 161); i stil
och uttryck: assurgere (Qu. X. 1. 22); se
erigere et addere majorem orationi
sonum (C. de Or. II. § 54); = stiga till rang
och värdigheter evehi, emergere ad
summas opes (Lucr.), ad honores, ad
dignitatem; f. högre än vingarne bära (altius
quam pro viribus evolare); rem
temptare, quam vires ferre recusent (Hor. Ep.
II. 1. 259); non in propria pelle sistere
(Hor.); den som vill må i luften flyga: mina
vingar gå ej så högt alte spectet, qui
volet: me alarum infirmitas humi detinet;
den som högst vill flyga, faller tyngst ned
graviore casu decidunt celsae turres
(Hor.).
|
|
|