Fin:
- 1. i kroppslig mening:
- a. synonym
till tunn, smal, spenslig (mots. tjock, grof,
crassus):
- α. i allm.: subtilis (filum,
corium, farina, acies gladii); tenuis (lana,
acus; āer – mots. densus, concretus –;
natura animae, C., Lucr.); exilis, gracilis
(corpus, arundo); tener (späd).
- β. med
bibetydelse af finbildad, välbildad, nätt:
tener, teres, lepidus; bellus.
- b. om röst
och om ljud i allm.: exilis; tenuis, tener,
gracilis; acutus.
- c. fin för känseln, len
(mots. asper, horridus, durus); lēvis;
mollis; politus; teres (fin-, glattslipad, utan
kanter); nitidus (charta – finglänsande); fint
väder mitis, lenis tempestas.
- d. synon.
ren; af god, ädel, utsökt beskaffenhet: purus
(aurum, argentum); bonus, sincerus,
exquisitus, emendatus; delicatus (läcker); fint
bröd panis siligineus (af bästa hvete),
candidus; fint vin vinum bonum, nobile,
generosum, primae notae; fina rätter cibi
delicati; fint tyg pannus subtilis,
optimus; det finaste af en sak flos (vini).
- 2.
i oeg. men.:
- a. = obetydlig: tenuis
(discrimen).
- b. om sinnena = fint, skarpt
uppfattande, åtskiljande: subtilis (palatum gom,
smak, Hor.); sagax (nasus, palatum); acer
(acerrimus ex sensibus nostris est
sensus videndi); acutus (oculus, visus).
- c. om förstånd, omdöme, smak, konstsinne och
deras föremål l. skapelser: subtilis (s.
disputator fin dialektiker; s. disserendi ratio, s.
disputatio fin dialektik, fin undersökning; s.
judicium fint omdöme; s. distinctio fin
distinktion; s. venustas, elegantia fint
skönhetssinne, fin smak); sagax (fin takt
sagacitas quaedam in periculis evitandis, in
vero inveniendo); intelligens (judicium
fint omdöme); elegans (med ren smak, ren –
poēma elegans); limatus (strängt noggrann,
korrekt); religiosus (= kritisk, sträng aures
teretes et religiosae); acutus (skarpsinnig);
argutus = uttrycksfull, sinnrik, pikant – os
argutum, a. caput (uttrycksfullt) fint
ansigte, fint hufvud; arguti oculi; argute
dictum fint infall; scitus, commodus (=
träffande, qvick), facetus, salsus (= qvick,
pikant – salse dictum fin pik; scite,
commode dictum, commoda, arguta
sententia fin anmärkning); jag förstår ej det fina
i detta infall l. dyl. quid istud salis
habeat, non intelligo; – sollers =
konstfärdig: ett fint konstverk signum sollers l.
sollerti manu perfectum; – callidus,
versutus acutus = slug: callidum consilium fint
påhitt, (schack-)drag; detta är ett fint spel hic
lusus acuti ingenii, ingeniosi hominis est;
callidus artifex fin intrigör, fin diplomat;
fint hufvud ingenium acutum.
- d. med
afseende på lefnadsvett, umgängessätt,
framställningssätt: politus, urbanus, elegans,
nitidus, lepidus; venustus (C. in Pis. §
70); tersus, comptus (oratio, genus
dicendi); fina seder, fin bildning mores
politi; urbanitas (fin ton); politior
humanitas; elegans eruditio (i intellektuel och
estetisk mening); en man af fin bildning homo
urbanus, nitidus (i umgänge, kläder o. d.;
ex nitido fit rusticus; rusticus urbano
confusus, Hor.), politus (i allm. hyfsad);
utan fin bildning impolitus; politioris
humanitatis expers; fint skämt lepor; jocus
elegans, urbanus (C. de Off. I. § 104); ett
fint sätt morum elegantia; urbanitas; fina
verlden, fina sällskaper homines urbani; (flos
urbanitatis); conventus, circuli
urbanorum hominum; fin takt, fint sinne för det
passande sensus quidam decori; subtilis,
diligens decoris conservatio; modestia,
C. de Off. I. c. 40.
- e. = finkänslig, öm,
ömtålig; mot andra god, försynt, len (mots.
hård, grof durus, asper): mollis, tener;
lenis; humanus, verecundus, modestus;
fint sätt mores molles, faciles;
menniskohjertats finaste strängar teneri sensus
humanitatis (mollitudo humanitatis, C. de
Or. III. § 16); (venas tenere, movere känna,
anslå –); ett fint leende lenis, humanus
risus.
- f. med bibetydelse af veklig,
småaktig (af betyd. c. d. e.) = granntyckt,
småkritisk, förvand: elegans, delicatus, bellus;
fastidiosus (jfr religiosus): fin herre homo
elegans (jfr Pt. Mostell. init.); homo
bellus (Mt.).
|
|
|
|
Kommentera