Fel:
- 1. = felaktig egenskap, lyte, brist, last
hos sak l. person: i allm. vitium (v.
corporis kroppsfel l. -lyte, organiskt f.; v. oculi
f. på ögat – annat är infirmitas oculi –; v.
cordis hjertfel; versus est v. orationis =
ett f. i prosa, C.; oratio ne indicet v.
inesse in moribus, id.; hafva många f.
vitiis abundare, cumulatum, obrutum esse;
icke hafva några f. vitiis carere; full af f.
vitiosus, mendosus; tillräkna ngn ngt ss. f.
vitio dare, vertere, tribuere alicui alqd);
mendum (corporis, scripturae kroppsfel,
skriffel).
- 2. = skuld: culpa, vitium: f-t
är ditt tua est culpa, culpa penes te est,
tu in culpa l. in vitio es; f-t är ej ditt, du
är utan f. tu quidem a culpa abes l.
remotus es, culpā cares; taga f-t på sig
culpam in se recipere.
- 3. = fel som
begås, felaktig handling: peccatum, delictum
(så väl = misstag, som = förseelse); error
(= misstag, förvillelse): begå f. peccare,
delinquere, errare; begå många f., många f.
begås multa peccare, multa peccantur;
f. var begånget vid hans val vitio creatus
erat; det var ett f., att man ej utsatt poster
in eo erratum est, quod non erant
dispositae stationes; sitt f. erkänna och afbedja
peccasse se fateri et peccati veniam
petere.
- 4. nästan adverbialt brukas fel i
följande uttryck:
- a. med personliga subjekt:
- α.
taga fel: errare, labi, falli; du tager f.
erras, falleris; du tager f., när du tror falso
putas; taga f. i ngt errare in alqa re; taga
f. i sin förmodan a conjectura, a vero
aberrare; falso, perperam conjicere; taga f.
om ngt errare de re (Ter.); taga f. om
vägen a (recta) via aberrare; taga f. om
sättet pravam rationem inire; taga f. om
personen in alium hominem incidere; non
eum, quem quaesiverit, offendere o. dyl.;
taga f. om sin kallelse in deligendo genere
vitae errare.
- β. skjuta (träffa) fel: a meta
aberrare; metam non contingere.
- γ.
räkna fel: perperam calculos subducere,
rationem inire.
- δ. gå fel: errare.
- ε. trampa fel: labi; vestigio falli.
- b. med
sakliga subjekt: slå fel: fallere: hans
förhoppning, beräkning, förmodan slog f. spes,
ratio, opinio eum fefellit; spe excidit,
dejectus est; spes irrita facta est; elusus,
delusus est; minnet slår honom f.
memoria vacillat, dilabitur; non recte
meminit; memoria deficit alqm; det slår ej f.,
att (han kommer en af dagarne) fieri non
potest, quin (huc his diebus veniat).
|
|
|
|
Kommentera