Element:
- 1. = grundämne i naturen i det
hela l. i enskilda föremål:
- a. i allm.:
elementum; principium (C., Lucr.).
- b. de
4 elementen: quattuor elementa;
principia, initia rerum; elementa, ex quibus
omnia oriuntur et constant; quattuor
omnia gignentia corpora; äfven brukas om
dessa element natura, pl. naturae
(Aristoteles quum quattuor illa genera
principiorum esset complexus, e quibus omnia
orirentur, quintam quandam naturam
censet esse, e qua sit mens, Tusc. I. § 22;
jfr plur. ibdm § 66).
- c. ofta brukas
element i sv. om luft, vatten, eld i och för sig,
ej ss. alltings grundämnen: i detta fall kan
latinet ej använda elementum, t. ex.: det
våta e-et aqua, humor; det rasande e-et
öfverväldigade allt violentiā ignis omnia
superabantur; omnia igni hauriebantur;
menniskokraft förmådde intet mot e-ns raseri
contra vim ac saevitiam tempestatis (caeli
et fluctuum) humanae vires nihil
valebant; han trodde sig kunna blifva herre
öfver sjelfva e-n ipsam rerum naturam sibi
videbatur vincere posse.
- d. = ngns
lifselement: luften är fågelns, vattnet fiskens
e. aves in āere vivunt (avi in āere sua
vita est), piscis nisi in aqua vivere non
potest (nullum animal nisi in sui simili
l. sua et propria parte naturae vivere
potest; jfr C. Tusc. I. § 43 animos quum
sui similem naturam contigit, junctis ex
anima tenui et ex ardore solis temperato
ignibus insistit); häraf
- e. oeg.: en
menniskas e. = de förhållanden, sysselsättningar,
i hvilka hon finner sin tillfredsställelse: denna
verksamhet är hans e. his rebus gerendis
maxime delectatur, in iis rebus totus est
l. versatur; sine his studiis vitam nullam
esse putat, vitalem non esse censet; nu
är han i sitt e. iis in rebus versatur, ad
quas et natura et voluntate maxime
feratur; när han får tala med vittre män, är
han rätt i sitt e. doctorum virorum
sermonibus maxime delectatur; in –
sermonibus acquiescit; politiken är hans e.
reipublicae totum se dedit.
- 2. ordens
element (bokstäfver): elementa. — häraf
- 3.
elementen = förste grunderne (a b c) af
- a.
bokliga studier, literär bildning i allm.:
elementa, prima literarum elementa (Qu. I.
1. 23. 24), puerorum (C.); ipsa incunabula
puerilis doctrinae; inhemta e-n elementa
discere prima (Hor.); primas literas
discere; prima et puerili doctrinā,
institutione imbui; han kom aldrig öfver e-n t. ex.
non plus attigit doctrinae, quam
quantum primā illā et puerili institutione
traditur (C. de Or. II. 1); ultra elementa
non progressus est; lärare i e. literator,
Su. Gr. c. 4.
- b. af en särskild vetenskap:
elementa, initia, principia
(mathematicorum, grammaticorum); han hade ej ens
inhemtat e-n af dialektiken dialecticis ne
imbutus quidem erat (C.), d-am ne
primoribus quidem labris attigerat.
- 4. =
beståndsdel i allm., som i ngt ingår och röjer
sin kraft: pars; res ex qua constat,
conficitur alqd; vara ett e. i ngt partem esse
rei; principen för det goda kan ej vara en
sammansättning af olikartade e. finis
bonorum – ex dissimilibus rebus misceri et
temperari non potest; en förening af
stridiga e. rerum discordium conjunctio;
samhället är upplöst i sina e. societas civium,
plane dissoluta est, nullo jam vinculo
continetur; naturkunnighet är ett
nödvändigt e. i allmänbildningen naturae cognitio
pars est communium literarum, qua
nemo mediocriter doctus carere possit;
förtroendet är det sammanhållande e-et i
samhället fides continet civitatem; utrensa det
dåliga, oroliga e-et af befolkningen partem
populi vitiosam, seditiosam expurgare
(sentinam populi exhaurire); han var det
försonande, konservativa, förenande e-et i
samhället, i vår krets illius partes conciliandi,
conservandi (hans roll att försona –)
fuerunt, illa fuit copula nostri, ut ita dicam,
gregis (jfr N. Att. V. 4; C. de Am. § 69).
|
|
|
|
Kommentera