Dertill:
- 1. i allm. = till det (den, dem):
t. ex. köpare d. emptor rei; lust d. studium
rei; han har ej lust d. non vult (id
facere); han är skyldig, befinnes skyldig d. (till ett
brott) noxius est crimine alqo,
convincitur sceleris; en d. förfärdigad träställning
apte ad id fabricatum ferculum (L.); d.
kom det aldrig eo nunquam est perventum
(se Derhän); svara d. (se Derpå) ad ea;
råda d. id suadere.
- 2. särsk.:
- a. vid verb,
som betyda lägga, komma: eo, ad ea; i
många fall lemnas ordet i latinet utan
öfversättning: d. kommer, kom accedit, accessit,
ut l. quod –; om d. kommer, om man d.
lägger adjuncto, ut, quod (C. de Off. II. §
42).
- b. absolut = derjemte, dessutom:
praeterea (accedit, quod).