Bra, adv.:
- 1. = godt, väl: bene, recte,
probe; det var bra gjordt, bra! recte tu
quidem; pulcre; bene; recte; utmärkt b.
bene et praeclare! non potest melius
(C. de Or. III. § 101).
- 2. (vid adjektiv
l. adverb) = ganska, temligen, riktigt, till
gagns (stegrande l. försäkrande): satis; bene;
sane, l. att uttrycka med superlativform: det
är bra vackert sane pulcherrimum est; bra
drucken bene potus; det var bra ledsamt
sane molestum est; det är bra orätt af dig
att så löna hans godhet injustissime facis,
qui istam illi gratiam referas; bra
oförskämd naviter impudens (C.).