Öfverraskning:
- 1. = att
öfverraska: deprehensio, oppressio
inopinantis, incauti; genom ö. inopinato
incursu, inopinantes aggressus.
- 2. = att
öfverraskas: perturbatio, stupor (re nova et
inopinata commotus); det var en (glad,
angenäm) ö. för mig inopinanti, insperanti
(sed valde optanti) mihi cecidit (ut – in
hunc sermonem delaberemini, C. de Or.
I. 96; quod –); hemta sig från sin ö. ex
stupore se colligere, ad se redire; bereda ngn
en ö. re inopinata, nuntio inopinato l.
insperato obstupefacere, commovere alqm;
insperatum gaudium afferre, offerre
alicui; insperato gaudio afficere alqm.