Öfning:
- 1. ö. som företages: exercitatio
(ö. för förvärfvande af utbildning,
skicklighet: nihil magnum sine e-ne consequi
possumus; rei magnitudo non solum
praecepta sed etiam usum exercitationemque
desiderat; jfr C. de Off. I. 59, 60; artes
e-nesque virtutum, C. de Sen. 6); usus
(i allm. = praktik, utöfning, i mots. till blott
teori; endast i sing: quotidianus u.; ad
doctrinam adjungebatur u. frequens, C. de
Or. I. § 15); ö. i vapen, i att skrifva, tala
armorum, dicendi, scribendi exercitatio,
commentatio (ibdm 154); ö. i att tala
(äfven) declamatio; metod för ö.
exercitationis via (l. c. 14), ratio; för ö-s skull
exercitationis causa; saken fordrar mycken ö.
res magna eget e-ne; ad eam rem
magna opus est e-ne –; ö-n är konstens moder
exercitatio peperit artem; militärisk ö.
(exercis, manöver) exercitatio (in armis);
decursus, -sio.
- 2. förvärfvad ö.: usus;
exercitatio (u. e-oque capienda est – måste
förvärfvas –, C. de Off. I. 59); peritia
(förfarenhet, skicklighet); hafva stor ö. i ngt
magnum habere in re l. rei usum.
|
|
|