Åhörare: auditor (attentum facere a-rem, C.); is, qui audit, (adest; utcunque aderunt allt efter å-nes beskaffenhet, C. de Off. I. 135); (populus, multitudo – publiken, folkförsamlingen, C. de Or. II. § 338); göra intryck på å-ne animos eorum, qui audiunt, movere, commovere; å-nes bildningsgrad bestämmer vältalighetens art oratorum eloquentiae moderatrix auditorum prudentia, C. Orat. § 24; uppmärksam, likgiltig å. attentus (sedulus Hor.), lentus, oscitans auditor; vara, hafva varit ngns å. (lärjunge) audire alqm; operam dare alicui; audivisse alqm.