Ytterst, adj.:

  1. 1. i rummet: extremus, ultimus (C. de Fin. I. § 17); det y-a Thule ultima Thule; till jordens y-e gränser ad extremos terrarum fines; det y-a af hornen extrema cornua; extremum, extremitas cornuum (Cs.).
  2. 2. i tiden: extremus; summus, supremus; y-e dagen supremus (mundi, naturae) dies; det är y. på tiden summum tempus est; instat tempus (rei gerendae); när min y-a timma är inne – suprema mihi cum venerit hora – (Tib.); ligga på sitt y-a animam agere; morti vicinum esse.
  3. 3. till grad: summus, extremus; ultimus; sak af y-a vigt res longe gravissima; y-a nöd, nödvändighet ultima necessitas; y-a fara summum, extremum periculum, discrimen; våga det y-a extrema audere, experiri; efter y-a förmåga, anstränga sina y-a krafter omnibus viribus contendere; (viris equisque, ut dicitur, decertare, C. de Off. III. 116); tantum, quantum quis potest maxime.
  4. 4. det y-a priset: minimum pretium (quo quis rem vendere vult; jfr C. de Off. III. 62 postulabat, ut fundus sibi semel indicaretur).
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!