Ytterst, adj.:
- 1. i rummet: extremus,
ultimus (C. de Fin. I. § 17); det y-a Thule
ultima Thule; till jordens y-e gränser ad
extremos terrarum fines; det y-a af
hornen extrema cornua; extremum,
extremitas cornuum (Cs.).
- 2. i tiden:
extremus; summus, supremus; y-e dagen
supremus (mundi, naturae) dies; det är y. på
tiden summum tempus est; instat tempus
(rei gerendae); när min y-a timma är inne –
suprema mihi cum venerit hora – (Tib.);
ligga på sitt y-a animam agere; morti
vicinum esse.
- 3. till grad: summus,
extremus; ultimus; sak af y-a vigt res longe
gravissima; y-a nöd, nödvändighet ultima
necessitas; y-a fara summum, extremum
periculum, discrimen; våga det y-a
extrema audere, experiri; efter y-a förmåga,
anstränga sina y-a krafter omnibus viribus
contendere; (viris equisque, ut dicitur,
decertare, C. de Off. III. 116); tantum,
quantum quis potest maxime.
- 4. det
y-a priset: minimum pretium (quo quis
rem vendere vult; jfr C. de Off. III. 62
postulabat, ut fundus sibi semel
indicaretur).