Värdighet: dignitas:

  1. 1. i allm. = förtjenst, (förtjenthet): pro dignitate cuique officia tribuere (C.).
  2. 2. = personligt, moraliskt värde: (honestas, decus, gravitas); han ansåg det vara stridande emot, under sin v. a dignitate sua alienum, abhorrens, infra dignitatem suam esse existimabat.
  3. 3. v. i skick och uppträdande: liberalis species et dignitas; (amplitudo, decus); uppträda med v. cum dignitate exsistere; iakttaga v. dignitatem, decus servare (C. de Off. I. 131); falla med v. honeste decumbere.
  4. 4. = rang, högt embete: dignitas; honos, pl. honores; strid om rang och v. certamen dignitatis et honoris; stiga till v-r ad honores ascendere, perduci; hög v. magna, ampla dignitas; amplitudo (dignitatis); fastigium (illi dabatur procuratio altior f-o suo – öfver hans rang –, L.); altus dignitatis gradus (C. de Am. 12); om ett embete: magnus, amplissimus honor; amplum munus.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!