Våg, pl. vågor:
- 1. i eg. uttryck: fluctus;
unda; v. häfves, rullar unda tollitur,
attollitur, surgit, volvitur; vräkas af, på
v-n fluctuare; fluctibus jactari; volvi
undis (Vg.); gunga på v-na, glida öfver v-na
undis ferri, undas perlabi; v-n ligger stilla
unda immota est, silet; stilla v-r
placidae undae; placatum mare; rasande v-r
undae rapaces, importunae; begrafvas, få
sin graf i v-na undis obrui, opprimi.
- 2. oeg.: stridens, folkhvimlets v-r fluctus
belli, turbae; motgångens v-r adversae
rerum undae (Hor.); låta allt gå för vind
och v. ventis dare, committere; fortunae
committere; omnia negligere; (in
incertam aleam dare).
Kommentera