Vapen:
- 1. krigares v.: arma (v. som
fogas till kroppen l. föres i handgemäng);
telum (v. som rigtas, måttas, skjutes); gripa
till v. arma capere, sumere; kalla till v.
ad arma vocare, conclamare; kalla under
v. ad arma concitare; bära v. arma ferre;
bruka, föra v. armis uti, arma tractare;
segrande v. victricia arma (se Lat. Lex.);
utbreda sina segrande v. vida arma
victricia late proferre; lägga ned v-n arma
ponere; mellan v-n (v-ns gny) tiga lagarne
silent inter arma leges (C.); krigare af alla
v. omnium generum milites; svenska v-ns
ära bellica Suecorum gloria; – bildl.:
andliga v. mentis, ingenii arma (angor animi
non consilii, non ingenii, non
auctoritatis armis egere rem publicam, C. Brut.
7; aptissima sunt senectutis arma artes
exercitationesque virtutum, C. de Sen.
9).
- 2. (tysk. Wappen): insigne (gentis;
gentilicium, imperii – en slägts, ett rikes).