Under: prep.:
- 1. i lokal mening: sub (med
abl. i uttryck för hvila och ack. i uttryck för
rörelse); infra (nedanför); ligga u. jorden
sub terra (latet coluber); gå in u. jorden
sub terram (et nunc magna mei sub
terras ibit imago, Vg.); u. ngns fötter,
bergets fötter sub pedibus alicujus, sub
montis radicibus; (ad infimum montem, L.
I. 19); sitta u. ngn infra alqm sedere;
träda ngn u. ögonen visum alicujus subire;
in conspectum alicujus venire; gå u. ngns
tak tecto alicujus succedere (Vg.); vara u.
tak sub tecto esse, (ad culmen, fastigium
perductum esse, L. I. 55 om en byggnad);
gå u. klubban sub hasta vēnire;
(praeconis voci subjici, C.); det sker intet nytt u.
solen nihil in rebus humanis novi est l.
fit; hafva u. händer in manibus habere;
vara u. vapen, kalla u. vapen, in, sub
armis esse; ad arma vocare.
- 2. i
betydelse af:
- a. underordning: sub (jfr 1); stå
u. ngn alicujus imperio subjectum esse;
(alicui servire); bringa u. sig, u. sitt välde
sub imperium, sub potestatem suam
redigere; lyda u. = räknas till ett
förvaltningsdistrikt attributum esse; höra u. en klass (i
logisk mening) generi subjectum esse; falla,
höra u. ngns bedömande sub, in alicujus
judicium cadere.
- b. underlägsenhet:
infra; ligga u. jacere (pauper ubique jacet,
Ov.); vinci; stå u. ngn inferiorem esse
alqo; cedere alicui; anse ngt u. sin
värdighet infra se, a dignitate sua l.
dignitatis suae alienum putare alqd.
- c. i
uttryck för dölja, vara dold: sub l. ensam
ablativ: u. denna ohyfsade yta döljas stora
anlag ingenium ingens inculto latet hoc
sub corpore (Hor. Sat. I. 3. 33); här
ligger ngt u. nescio quid doli l. insidiarum
subest; haud simplex l. sincera res est
(non simplices istas curas esse, T. Ann.
I. 69); u. ett vackert namn dölja onda
afsigter honesto nomine mala consilia
tegere; det var ingen ringa sak, som bragtes
å bane u. en skenbart oskyldig titel haud
parva res sub titulo prima specie minime
feroci ferebatur (L. II. 56); u.
förevändning af, u. föregifvande att – causā
interpositā, causam interponens (se collegas
exspectare, N.); specie alicujus rei, sub
titulo alqo (s. t. aequandarum legum, L.);
förstå, tänka sig u. (simul) cogitare,
intelligere (jfr C. de Or. III. § 15).
- 3. i
uttryck för tid, förhållande, tillstånd, sätt: sub
(med abl.; sällan); ensam abl. l. ack. (om den
tid ngt varar); per; inter; in; u. tiden
interim; interea; u. natten nocte, noctu; u.
hela natten tota nocte (nihil turbatum est),
totam noctem dormire; u. sommarns lopp
aestate; u. resan in itinere; u. krig, u. fred
in pace, in bello (L. I. 15; vel pace vel
bello clarum fieri licet, Sa.); u. krig tiga
lagarne silent inter arma leges; u.
brinnande, pågående krig furente, ardente,
manente bello; u. hela sjukdomen per omnes
morbi dies (T. Ann. IV. 8); u.
rättegången in judicio; dum causa agitur in foro,
dum lis est in judicio; vara u. rättegång
judicium habere; reum esse; u. måltiden
inter cenam; u. (i) min tid, min barndom
meā memoriā; me puero; u. Tiberii
regering imperante Tiberio; sub Tiberio
(gnarus sub Nerone temporum –, T. Agric.
6); u. hela sin regeringstid per omne
imperii l. regni tempus (L. I. 21); u. sådana
förhållanden (in) tali tempore; in tali
negotio; (haec l. quae cum ita sint –); u.
gynsamma förebud bona avi; faustis
ominibus; u. det vackraste månsken splendente
luna; u. lugnt väder, under storm in
tranquillo; hieme; adversa tempestate; u.
hand subinde; u. flöjtspel sub cantu tibiae;
sonante tibia; följa hem u. bifallsrop, u.
musik cum favore et laudibus, votis (Vg.),
cum cantu domum prosequi (L.); u. det
(att) dum (dum haec geruntur; d.
loquimur, fugit aetas); cum, med konjunktiv i
uttryck icke för tid, utan för motsats l.
medgifvande: u. det Numa älskat freden, sökte
Tullus krig cum Numa pacem amasset,
Tullus bellum quaesivit l. N. pacis
amantissimus fuit, Tullus b. q.; u. vilkor att
ea condicione (sub c., L.), ea lege, ut –;
u. äktenskapslöfte promisso conjugio.
|
|
|
|
Kommentera