Ty:

  1. 1. adv. [egentl. dat. sing. neutr. af pron. pers. (den) = det, för det: jfr dymedels; ”prediker för ty” = för det, ei]:
    1. a. i ty att: in eo l. ideo, idcirco, propterea quod; quod.
    2. b. ty värr = dess värre: id quod dolendum, molestum est; malum; proh (dolor); eheu; han är tyvärr ej hemma doleo eum abesse, dolendum est, incommode cecidit, quod non est domi.
    3. c. ty, för ty = för det, derför: ty vill jag honom prisa ob eam rem (itaque) ei gratias ago; för ty är hon ära värd ob eam rem laude digna est; icke för ty nihilo minus l. secius.
  2. 2. konj.: nam; namque; enim (ej i första rummet af period l. komma; jfr lat. lex.); ty – icke non enim l. neque enim (jfr C. de Am. 75).
  1. (Kommentar) Angående 1. b., tyvärr: även infeliciter.
  2. (Kommentar) Observera dock att "infeliciter" betyder "på ett ofördelaktligt, fruktlöst, olyckligt sätt", snarare än "olyckligtvis". Därför betyder "infeliciter pugnavit" snarast "han stred utan framgång". För att uttrycka "tyvärr stred han" med hjälp av "infeliciter" används hellre (åtminstone i nylatinet) omskrivningen "infeliciter accidit ut pugnaverit".
  3. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!