Stöta:
- I. intr.:
- 1. absolut: ferire;
percutere; vagnen s-er succutitur, recellit
currus.
- 2. s. emot: offendere alqd;
incidere, incurrere in alqd; adhaerescere.
- 3. s. från land: navem deducere, solvere.
- 4. s. i:
- a. i marken: terram pulsare,
pellere.
- b. s. i basun, horn: cornu, tubā
canere, insonare; signum dare.
- c. s. i
grått, gult: subcanum, subflavum esse.
- 5. s. i hop: collidi; concurrere; om
personer: inter se convenire; härarne s-te i hop
conflixerunt, concurrerunt, congressi sunt.
- 6. s. intill: attingere alqd; finitimum
esse alicui (jfr Gränsa).
- 7. s. på:
- a. eg.:
offendere (scopulum; alqm o. =
oförvarandes råka); incidere, incurrere in alqm,
alqd; s. på grund vadis illidi; ad
scopulum offendere, adhaerescere; in vadis
haerere; s. på patrull voluntatem alicujus
(verbo inconsultius jactato) offendere.
- b.
s. på ngn = påminna ngn: leviter
impellere (C. Clu. 71); monere, commonere
alqm ut faciat alqd.
- c. s. på ngt (=
närma sig till –): non multum abesse,
distare, abhorrere a re; (parcus ob heredis
curam nimiumque severus assidet insano,
Hor.); ad alicujus similitudinem proxime
accedere; redolere alqd (doctrinam r-t
exercitationemque paene puerilem, C. de
Or. II. 109).
- 8. s. samman:
- a. se Stöta
i hop.
- b. om händelser: concurrere.
- 9. s. till:
- a. impellere, offendere alqm,
alqd; incurrere in alqm.
- b. = s. intill,
se detta.
- c. = komma till: accedere (C.
Tusc. IV. § 40; febrim accessisse sensit,
N. Att. c. 21).
- d. = förena sig med ngn
under en färd l. ett tåg: (socium) se
addere, adjungere alicui; conjungere se cum
alqo; s. till med hjelptrupper, bidrag auxilia
adducere, adjumenta afferre; conferre.
- 10. s. ut (från land): navem deducere,
solvere; e portu exire.
- II. tr.:
- 1. eg.:
- a.
syn. med slå, träffa: ferire; percutere;
tundere (bösta, dunka); pulsare; s. ngn för
bröstet, i sidan pectus alicujus percutere,
latus fodere; s. af extundere; (frangere);
s. efter ngn ferro petere alqm; s. igenom
ngn transfigere, transfodere alqm.
- b.
syn. med skuffa (kasta), fösa: trudere,
pellere); s. bort, ut ejicere; extrudere;
expellere; exterminare; s. ifrån sig rejicere,
repudiare, repellere, aspernari (oblata);
s. ned dejicere; vanl. = obtruncare; s. om
kull impellere; evertere, subvertere;
dejicere; s. ngn från tronen regno pellere,
ejicere, exuere alqm.
- c. syn. med
drifva: impingere (terrae baculum, hastam);
s. svärdet i ngn ferro transfigere alqm;
ferrum transadigere alqm (costas
alicujus); s. svärdet i skidan vaginā ensem
condere; s. fram ett ljud sonum edere; s. upp
dörren januam effringere.
- d. s., s.
sönder = medels stötning krossa: tundere,
contundere.
- e. syn. med skaka: quatere;
concutere.
- 2. oeg.: s. ngn, s. ngn för
hufvudet: offendere alqm, alicujus animum
l. voluntatem; alicui displicere; animum
alicujus a se abalienare; blifva stött på
ngn subirasci, leviter succensere alicui;
blifva stött öfver ngt offendi re; aegre
ferre alqd; alqd in contumeliam sui
accipere (C.); det s-r ögat oculum offendit,
laedit; ab oculorum approbatione abhorret;
s. ngns smak, takt (severe judicanti) non
probari.
|
|
|