Strida:

  1. 1. i allm.: contendere; certare; ambigere; s. om ngt certare, litigare (= tvista, processa) de re; s. för ngt pro alqa re contendere, laborare, propugnare (fortitudo virtus est, quae p-at pro aequitate, C.); s. med ngn contendere, certare, litigare cum alqo; s. mot – obsistere, resistere; s. mot (begäret cupiditati) resistere, reluctari; begäret s-r med förnuftet hos honom (i hans bröst) (in animo secum discordi) huc ratio trahit, illuc cupiditas (distrahitur diversis, contrariis studiis animus).
  2. 2. s. med ord: verbis contendere, concertare; ambigere; litigare; disceptare (utbyta skäl; resonnera); altercari (ordvexla; bildl.: altercante libidinibus tremis ossa pavore, Hor. Sat. II. 7. 57; jfr 1); rixari (= träta, gräla); jag vill ej s. derom haud ambigam; (non luctabor tecum amplius); jfr Tvista.
  3. 3. s. med lemmar l. vapen: pugnare (eg. pugnis, sedan i allm.: unguibus et pugnis, dein fustibus atque ita porro pugnabant armis, quae post fabricaverat usus, Hor. Sat. I. 3. 101 ff.); (armis) certare, contendere; s. med förbittring summā irā, atrociter pugnare; s. till slut, kämpa en afgörande strid depugnare, decertare.
  4. 4. = vara i strid med (till begreppet): pugnare (cum honesto utile, C. de Off. I. § 9; III. 7, 12, 19); contendere (ibdm 11); repugnare (quae huic repugnant specie quadam utilitatis; virtuti rep., ibdm 13); abhorrere, discrepare (a re), contrarium esse (alicui rei); alienum esse (a re, re, alicujus rei); det s-r mot mina grundsatser a rationibus meis abhorret, alienum est; det s-r mot min värdighet dignitatis meae alienum est; det s-r mot lagen legi contrarium est, repugnat; det s-r mot lagen, att en främling bestiger stadsmuren lex vetat peregrinum l. lege vetatur peregrinus in murum ascendere.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f