Stam:

  1. 1. eg. stirps (trädstam, corpus arboris); caulis (örtstam, stjelk); stipes, caudex, truncus (bål; stubbe); scapus (i synn. = skaft, stam på ngt som föreställer l. liknar ett träd, ss. en kolonn, kandelaber l. dyl.).
  2. 2. oeg.:
    1. a. i allm. = grundstock, hufvudparti: stirps; caput (rei familiaris l. dyl.).
    2. b. = slägt, härkomst: stirps; gens; genus; (proles, progenies = afkomma); folk af ädel s. generosus populus; vara af ädel s. nobili genere ortum esse; den Fabiske s-n har gått ut Fabium genus l. nomen interiit; den Claudiske s-ns grenar familiae gentis Claudiae; en talrik s. magna, numerosa gens l. proles.
    3. c. = folkstam: gens; jfr Folk.
    4. d. = ordstam: stirps; (thema); verbum ipsum (i motsats till casus l. formae, figurae verbi).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!