Spänning:

  1. 1. eg.: tentīgo; intentio, distentio (nervi; hafva s-r i magen alvi tentigine (torminibus) laborare.
  2. 2. oeg.:
    1. a. = ansträngning: intentio, contentio (virium; animi); jfr C. Brut. (93), 202.
    2. b. = spänd uppmärksamhet l. väntan: exspectatio erecta, suspensa; befinna sig i s. exspectatione (metu, spe) erectum, suspensum esse l. animum suspensum, erectum habere (spemque metumque inter dubii, Vg.; erectis omnibus exspectatione, quidnam postulaturus esset, L. XXVI. 22. 5; ibdm 5. 11 in ancipiti spe ac periculo erat, utrum – an –; jfr XXIV. 37); hålla ngn, hålla sinnena i s. animos erectos, suspensos tenere (C. Brut. 200); försätta i s. animos erigere (C.; in exspectationem e., L.), exspectatione suspendere (Ct.); s-n upphör remittitur, relaxatur animus.
    3. c. = spändt förhållande (jfr Spänd): simultas; dissensio.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!