Spänna:

  1. I. = tänja l. åtdraga; sträcka:
    1. 1. absolut: tendere; contendere; intendere; s. muskler, knä nervos, poplitem tendere, contendere; s. ett tåg funem extendere; s. blicken aciem oculorum intendere; s. båge arcum tendere, intendere; s. uppmärksamheten exspectationem (hominum) movere, erigere –; s. bågen för högt (i oeg. mening) altius (tendere), spectare; nimium appetere, postulare; – impers.: det s-r i bröstet o. d. se Spänning.
    2. 2. med prep.:
      1. a. s. emot: reluctari.
      2. b. s. i hop: contendere.
      3. c. s. ned: retendere, remittere.
      4. d. s. ut, upp: extendere.
      5. e. s. åt: adducere, contrahere.
      6. f. s. öfver: intendere (vincula collo, Vg.).
  2. II. = (medels spänne – fibula –) fästa: astringere, constringere; jungere; s. bälte, svärd kring lifvet accingi, se accingere balteo, ferro; s. bälte = manum conserere; s. hästar för (vagnen) equos jungere; equis imponere jugum; s. hästarne från (vagnen) jugo solvere equos, equis demere jugum.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!