Språk:
- 1. = språkförmåga: oratio
(societatis humanae vinculum est ratio et
oratio, C.); vox (poet.).
- 2. = tungomål,
nationelt språk: lingua (lingua latina,
graeca o. s. v.); sermo (mera med afseende på
ordförråd och vändningar, under det lingua
mera afser språkets element, byggnad och
väsendtliga ljud-karakter); literae (skriftspråk);
vårt s. nostra lingua; patrius sermo;
främmande s. aliena lingua; externus,
peregrinus, (barbarus) sermo; rikt s. lingua
locuples, copiosa; fattigt s. inops lingua;
(patrii sermonis egestas, Lucr.); skönt,
klingande s. suavis, sonans lingua; lefvande s.
lingua, qua utitur natio alqa; (l. viva);
dödt s. sermo ab usu intermissus, s. quo
nulla natio jam utitur; förstå, känna, kunna
ett s. linguam scire, intelligere, nosse;
linguae alicujus scientiam habere; kunna
tala ett s. lingua alqa uti posse, linguā
alqā loqui (om bestämda språk nyttjas i
sådana uttryck adverb, ss. scire, loqui latine,
graece); lära ett s. linguam, sermonem
discere; latini sermonis usu imbui; hafva
samma s. ejusdem linguae esse; förstå
hvarandras s. linguae commercio, linguae
societate conjunctos esse; icke kunna ett s.
linguam nescire, linguae alicujus
expertem, ignarum esse; studera ett s. (och dess
literatur) linguae literisque, literis
(graecis, latinis) operam dare; rent (klassiskt) s.
locutio emendata (C. Brut. 258), purus
sermo (C. de Or. III. 38); loquendi
elegantia (ibdm 39); barbariskt s. sermo
inquinatus, vitiosus.
- 3. individuelt språk
= sätt att uttrycka sig med afseende på
innehåll och form; ton; (i senare hänseendet =
stil): sermo; oratio; verba (pl.); sermonis,
orationis, dicendi genus; dicendi ratio;
högt s. superba oratio; föra högt s. superbe
loqui; ödmjukt, strängt, anständigt,
oanständigt s. verba summissa, severa, modesta,
obscena (verborum obscenitas,
severitas o. d.); hyfsadt, vårdadt, prydligt s.
polita, elegans oratio, politum, elegans,
ornatum dicendi genus; rent s. libera verba.
- 4. = sentens (tänkespråk): sententia; vox;
(med adverbial bestämning) dictum; locus
(pl. loci); skriftens s. loci (dicta, versus) e
sacra scriptura petiti.
|
|
|