Som, konj.:
- I. (eg.) komparativ:
- 1.
utmärkande sätt (modal konj.):
- a. ut = såsom,
liksom, så l. lika visst som, motsvaradt af
adv. ita, sic: signa plane perfecta, ut mihi
quidem videri solent; ut tutela, sic
reipublicae procuratio ad eorum utilitatem,
qui commissi sunt, gerenda est, C.); som
om ut si, tamquam si, quasi (similiter
facere, qui inter se contenderent, uter
rempublicam administraret, ut si nautae
certarent, quis eorum potissimum
gubernaret, C.); – särskildt märkes:
- α. att som
såsom korrelat till pronomina determinativa
sådan, den samme utmärkes med
pronomen relativum (ej med relativ partikel), sål.
talis, qualis; idem, qui.
- β. att som
fogadt till ett predikatsnomen blott i det fall
öfversättes med ut l. tamquam, att en blott
förment l. föregifven egenskap skall betecknas
eller (med ut) om egenskapen står i kausalt
förhållande till predikatet: eum diligo ut l.
tanquam patrem.
- b. tamquam,
tamquam si liksom, liksom om, i liknelser l.
hypotetiska jemförelser, sällan = såsom, liksom
i jemförelser mellan verkliga förhållanden (jfr
Lat. Lex.): virtutem gloria tanquam
umbra sequitur; jfr a.
- c. quemadmodum,
quomodo = såsom, vanl. blott i fullständiga
komparativa perioder (sällsyntare än ut och
sicut), t. ex. ad Her. IV. § 59.
- d. sicut
närmast = ut, t. ex. quamvis scelerati illi
fuissent, sicut fuerunt, tamen
improbitatem ex animis eorum evellisses;
sicut apud Catonem est, sicut profecto
se res habet, C.
- e. velut = som till
exempel, men i denna betydelse sällsyntare
än ut, jfr C. de Or. II. § 260–267 ff.;
velut si liksom om, Cs. b. Gall. I. 32.
- f. pro aliquo, loco, numero, nomine
alicujus, som = i egenskap af (verklig l.
föregifven, men ej med kausal bibetydelse jfr a.);
under namn af: alqm pro hoste, hostis
loco habere behandla som fiende; patris loco
esse, filii loco esse l. habere vara som en
fader, vara som barn –; militis numero –
som simpel soldat – ad exercitum esse.
- g. atque, ac efter uttryck för likhet, ss.
similis, simul, aeque: nulla adaeque est
Acheruns, atque ubi ego fui (Pt.).
- h. cum = så väl som, efterföljdt af tum
(så): C. de Or. II. § 211.
- i. som
öfversättes icke i sådana uttryck som: när som
(cum).
- 2. i uttryck för ordning l. mon
(proportion): ut: allt efter som hvar och en
förtjenar ut quisque meritus est; (pro
cujusque merito); allt som gästerne kommo ut
quisque hospitum venerat; ut quisque (i
den mon man) maxime perspicit, quid in
quaque re verissimum sit, ita sapientissimus
haberi solet (C.); – prout (allt efter som –
prout diluxit; vanligare är blott ut med
quisque); quo (i samma mon), eo (desto) –
quo quis callidior, eo suspectior detracta
opinione probitatis.
- 3. i uttryck för grad:
quam, motsvaradt af adv. tam; såsom
korrelat till pron. determ. tantus heter deremot
som quantus (tantum virium, quantum
vestrum utervis); ofta återgifves lika stor,
lika mycket som med non minor, non
minus quam (än); – som oftast saepissime.
- II. i temporal betydelse: ut (ut vidi, ut
perii, ut me malus abstulit error, Vg.): cum.
- III. i kausal betydelse: cum (med
konjunktiv) = enär; quoniam efter som.
|
|
|