Skämt: (egentligast) jocus (C de Off. I. 103–4; de Or. II. 54 ff.); facetiae (qvicka infall); lepos, festivitas (humor – genus facetiarum aequabiliter in omni sermone fusum i. e. hela talets skämtsamma ton l. färg –, äfven benämndt perpetua festivitas l. cavillatio, i motsats till genus peracutum ac breve l. dicacitas, C. de Or. II. 218 ff.); sal, sales (= uddigt, spetsigt skämt; jfr Qvickhet); ridiculum (det löjliga, det komiska, ibdm 236), pl. ridicula (qvickheter, skämtsamma infall, ibdm 237); s. och löje jocus risusque (ibdm 236); s. och lek jocus ac ludus, l. et j. (C. de Off. I. 103); på s. joco (mentiri, N.); per jocum; menlöst, oförargligt, godmodigt s. innoxius, benignus, lentus j.; godt skämt (vere) facetus jocus; ädelt, fint, belefvadt, snillrikt, qvickt s. jocandi genus liberale, ingenuum, elegans, urbanum, venustum, ingeniosum, facetum (ibdm 104); rått, lättsinnigt, osedligt, oanständigt s. genus jocandi (l. jocus) illiberale, petulans, flagitiosum, obscenum (ibdm); ohöfviskt, sjelfsvåldigt s. immodestum, profusum (ibdm 103); bitande s. salsus jocus; sal; öfva s. jocum agere, agitare; tractare jocum, ridicula (C. de Or. II. 237); iakttaga måtta i s-et jocandi modum retinere, in jocando moderationem adhibere; drifva s-et allt för långt in jocando modum transire, nimis omnia profundere (C. de Off. l. c. 104); s. å sido amoto joco, remoto joco; extra jocum; hafva s. och allvar gemensamt med ngn joca seria miscere, agere cum alqo; s-ets udd acumen ridiculi; godt ämne för s. bella materies ad jocandum (C.); full af s. jocosus; plenus facetiarum; flöda af s. redundare joco (C.); icke förstå sig på s. id quod per jocum dictum est, in serium convertere l. accipere; icke tåla s. nolle se ludi, agitari, illudi (C. de Or. II. 237); slå bort ngt med s. joco avertere alqd, joco risuque dissolvere alqd (odiosas res – joco risuque dissolvere, l. c. 236).
Kommentera
|