Qvickhet:

  1. 1. i allm. = liflighet: agilitas, pernicitas (pedum, manuum); celeritas (ingenii); vigor (oculorum).
  2. 2. särskildt, motsvarande Qvick, 2:
    1. a. ss. egenskap hos person l. yttrande: (celeritas ingenii, c. respondendi et lacessendi); acumen (C. de Or. II. § 226); lepos, festivitas (humor, ”lune”, C. de Or. II. § 219); urbanitas, (ungf. detsamma); sal, dicacitas (det förra oftast, det senare alltid = satir, bitande qvickhet; utilitas salis et urbanitatis, l. c. 231, 252; ars salis – teori för, estetisk behandling af qvickhet, ibdm); ridiculum = det komiska, den i ett yttrande liggande vis comica: genera ridiculi, l. c. 235.
    2. b. = qvickt yttrande l. infall: ridiculum (l. c. 237); facete dictum, id quod facete dicitur (l. c. 219. 230); salse dictum l. quod salse dicitur (221); dictum (220–222); logus (Pt.); ofta i plur.: dicta, bona dicta (C. l. c.); ridiculum dictum (Pt. Capt. 480); i plur. äfven: facetiae; sales; sökt q. frigidum dictum; låg q. scurrile, mimicum dictum l. ridiculum; säga en q. facete, acute dicere (C. l. c. 256); icke alla q-r (lustiga infall) äro verkligen qvicka non omnia ridicula faceta sunt.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!