Beskaffenhet: i allm.: natura (naturlig, väsendtlig b. – animi, corporis, loci, rei, sakens, ämnets); ingenium (medfödd andlig art); constitutio (författning, i betydelse af naturlig grundbeskaffenhet, inrättning: firma corporis c., C.); habitus, affectio (= ett lefvande subjekts faktiska författning l. stämning för tillfället – h. animi, naturae, C.); modus i genitivi qualitatis: ejusmodi, hujusmodi, cujusmodi o. s. v. af den, denna, hvilken b.; qualitas, af Cicero först användt och af honom blott ss. metafysisk kategori (gr. ποιότης); (ratio, condicio, causa = förhållandet med en sak: alia est ratio l. causa earum rerum; res habet eam condicionem, ut vinci possit, C.); – för öfrigt återgifves detta ord i latinet vanligast med ord, som uttrycka en bestämd beskaffenhet, eller medelst omskrifning, t. ex.: sedlig b. mores (boni, mali god, dålig sedlig b.); god b. (i allm.) bonitas (agri, naturae, ingenii); (i sedlig mening) probitas; dålig b. pravitas; (i sedlig men.) improbitas, nequitia; svag b. infirmitas; trädets hårda l. lösa b. ligni duritia, mollitia; egendomlig b. proprietas; allt efter sakens, omständigheternas b. pro re, pro re nata; pro rei, cujusque rei, temporum natura, ratione; ut res sese dant; efter b-n af hvars och ens anlag pro cujusque ingenio; af hvilken b. saken vara må qualiscunque l. cuicuimodi res est.
Kommentera
|