Besittning:
- 1. i abstr. mening, b. af ngt:
possessio rei, med l. utan egande rätt:
ostörd, oqvald b. tuta, non sollicita p. (C.);
dare possessionem rei, mittere in p-m
rei insätta i b. af ngt; p-ne depelli, dejici
(vräkas); långvarig b. diuturna p.,
vetustas p-nis; sätta sig i b. af l. taga ngt i b.:
possidĕre (vanl. om privat b., i laga väg)
alqd; usurpare (häfda); occupare alqd
(herrelöst gods l. med krigets rätt); potiri
(bemäktiga sig) re; p. rerum (af enväldet);
in possessionem rei l. alicujus invadere,
irruere, involare (med orätt); komma i b.
af ngt possidĕre; venire in possessionem
rei; nancisci alqd; vara i b. af ngt
tenere, obtinere, possidēre, habere alqd;
om inre besittning, se Besitta 2; förblifva i
b. af ngt tenere alqd; tueri, obtinere alqd;
manere, permanere in possessione rei, in
sua p-ne retinere alqd; mista b. af ngt
cedere possessione rei, amittere alqd;
återvinna b. af ngt recuperare; återinsätta
i b-n af ngt alicui sua restituere.
- 2. i
konkret mening:
- a. ngns gods, jordagods:
possessio (urbana, rustica; Gallia p.
Ariovisti, Cs.); praedium, latifundium; bona;
rus, rura.
- b. en furstes b.: regnum,
imperium; romerska folkets b-r provinciae
populi Rom.
|
|
|