Paradox, adj.: paradoxus (hos Cic. skrifvet παράδοξος); admirabilis; qui est contra opinionem omnium, qui discrepat ab opinione populari (C. Parad. § 1. 4); subabsurdus (det låter p-t, förefaller mig p-t subabsurdum esse videtur, a meis sensibus longe abhorret, C. de Or. I. § 83).

  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!