Oskiljaktig: qui ab alqo, qui inter se separari, secerni, cogitatione (i begreppet) distingui non possunt (decōri vis ea est, ut ab honesto non queat separari – det passande är o-t från det sedliga, C. de Off. I. § 93; pulchritudo a valetudine secerni non potest, ibdm § 95); han är o. från sin hustru a latere uxoris nusquam l. nunquam discedit (jfr C. de Am. § 1); de äro o-e semper una sunt; omnia illis inter ipsos communia sunt; ngns o-e följeslagare continuus, assiduus, perpetuus comes alicujus; bekymmer äro menniskans o-e följeslagare nullus locus (nullum tempus) homini a curis vacat.